Likvidator

Innehåll

En likvidator har till uppgift att avveckla ett aktiebolag. Likvidatorn utses av Bolagsverket eller i vissa fall av tingsrätten.

Vad är en likvidator?

En likvidator i ett aktiebolag är en fysisk person, ofta en advokat, som har fått sitt uppdrag från Bolagsverket eller tingsrätten. Uppdraget är personligt och innebär att likvidatorn ersätter styrelsen och verkställande direktören (VD). En likvidator tecknar firman och ska tas in i aktiebolagsregistret i stället för styrelsen och VD. Likvidatorn ska avveckla bolaget enligt reglerna i 25 kap. aktiebolagslagen (ABL). Årsredovisningar ska ges in även under likvidationen. Bolaget är upplöst när likvidatorn lagt fram slutredovisning på en bolagsstämma. Detta ska anmälas av likvidatorn för registrering enligt 25 kap. 41 § aktiebolagen och 1 kap. 47 § aktiebolagsförordningen (ABF). Först när registrering har skett syns det i aktiebolagsregistret att bolaget är upplöst.

Bolagsverket utser likvidatorn

Om ett aktiebolag ska avvecklas genom likvidation ska en likvidator utses. Såväl när bolagsstämman beslutat om likvidation, frivillig likvidation, som då Bolagsverket beslutat om tvångslikvidation är det Bolagsverket som utser likvidatorn. I vissa ovanliga fall av tvångslikvidation är det dock tingsrätten som fattar likvidationsbeslutet och samtidigt utser likvidatorn.

Krav på en likvidator

En likvidator måste ha fyllt 18 år, får inte vara i konkurs eller ha näringsförbud. Likvidatorn ska normalt vara oberoende av bolaget, dess styrelse, ledning och ägare samt vara tillräckligt kunnig, till exempel i aktiebolagslagens regler om likvidation. Vid tvångslikvidation utses ofta advokater som har kontor i eller ganska nära den kommun där bolaget har sitt säte. Det är önskvärt att likvidatorn har erfarenhet av tidigare uppdrag som likvidator eller konkursförvaltare. Om uppdraget kan bedömas som extra krävande kan Bolagsverket utse två eller flera likvidatorer eller ställa krav på extra kunskaper eller lång erfarenhet. Å andra sidan kan Bolagsverket under vissa förutsättningar välja en likvidator som inte uppfyller de nämnda kvalifikationerna. Detta sker uteslutande vid frivillig likvidation, på förslag från bolagets sida, och då i regel bara om bolagets ställning är god.

För att bolagets ställning ska räknas som god ska det inte finnas någon anledning till tvångslikvidation och inte heller några påtagliga brister i aktiebolagsregistret av annat slag. Några exempel på grund för tvångslikvidation är att årsredovisning inte getts in inom elva månader från räkenskapsårets utgång, att behörig styrelse eller revisor saknas och att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet.

Särskilt vid frivillig likvidation är det vanligt att bolaget föreslår en viss likvidator. Detta sker oftast genom att det i bolagsstämmoprotokollet anges vem som bolaget föreslår till likvidator, tillsammans med uppgiften om vem som får i uppdrag att anmäla likvidationsbeslutet till Bolagsverket. Bolagsverket godtar också att ett sådant förslag ges i anmälan.

Det är oftast mindre lämpligt att föreslå en förutvarande styrelseledamot till likvidator. Det saknas förutsättningar att få igenom ett sådant förslag om inte bolagets ställning är god. Dessutom bör man ta hänsyn till att uppdraget kräver en ganska ingående kunskap om många regler. Bolagsverket godtar inte heller ett förslag att utse bolagets revisor till likvidator.

Intresseanmälan för att bli likvidator

Bolagsverket har ett särskilt register över de personer som har anmält intresse att få uppdrag som likvidator. Registret är i första hand avsett för personer som kan vara kvalificerade likvidatorer, det vill säga de som uppfyller förutsättningarna för att bli likvidator i tvångslikvidationer och de fall av frivillig likvidation där bolagets ställning inte bedöms vara god.

Intresseanmälan kan göras på blanketten Intresseanmälan, likvidator, nr 804 som finns på vår webbplats. På denna blankett ska bl.a. uppgifter om personnummer och adress lämnas. Man ska uppge i vilket område som man önskar få uppdrag. Området ska anges till den eller de kommuner där man har kontor och praktiska förutsättningar att utföra en likvidation. Dessutom ska man lämna kortfattade uppgifter om de meriter som man vill åberopa. Primärt bör nämnas tidigare erfarenhet som likvidator och konkursförvaltare. Annan erfarenhet av obeståndsjuridik och särskilt omfattande kunskaper inom områden som är viktiga för att kunna avveckla ett företag kan också nämnas. Särskilt för den som är biträdande jurist är det viktigt att ange hur lång erfarenhet som finns.

Bekräftelse av möjlighet att ta uppdrag som likvidator

Varje gång Bolagsverket tänker besluta om att utse en viss person till likvidator ska personen i fråga ge in en bekräftelse på att han kan åta sig just det uppdraget. Använd helst blanketten Likvidatorsuppdrag, bekräftelse, aktiebolag, nr 806, som finns på vår webbplats.

Den tillfrågade ska överväga om han har kompetens för uppdraget och om det finns något som gör att han bör avstå från detta t.ex. att han inte är oberoende av bolaget, dess styrelse, ledning eller ägare.

Ersättning

Kostnaderna för en likvidation ska i första hand tas från bolagets tillgångar. Tidigare har gällt att juristerna vid de allmänna advokatbyråerna har kunnat få ett visst bidrag från Domstolsverket (DV) för de likvidatorsuppdrag som inte kunnat ersättas på annat sätt.

Från och med den 1 januari 1999 gäller följande

• Bolagsverket kan, under motsvarande förutsättningar som DV tillämpat, betala en viss ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg, till de likvidatorer som Bolagsverket har utsett.
• Jurister vid privata advokatbyråer kan få ersättning om de utsetts till likvidatorer av Bolagsverket tidigast den 1 januari 1999.
• När det gäller frivilliga likvidationer betalas ersättning endast i de fall Bolagsverket inte har godtagit bolagets förslag till likvidator.
• Från och med den 1 juli 2000 gäller att likvidatorer som har utsetts av tingsrätten (allmän domstol) kan få ersättning efter ansökan till domstolen. Regeln tillämpas även på äldre uppdrag om de har avslutats efter den 31 december 1998.

Ansökan om ersättning från Bolagsverket

För att ersättning ska kunna betalas krävs att likvidatorn inte kunnat få betalt på något annat sätt och att bolaget gått i konkurs samt att edgångssammanträde har hållits i konkursen. Ansökan om ersättning görs på antingen blanketten Likvidatorsersättning, ansökan om fast ersättningsbelopp, nr 802 eller Likvidatorsersättning, ansökan om ersättning utöver fast ersättningsbelopp, nr 803. Blanketterna finns på vår webbplats.

Ansökan skickas in när edgångssammanträdet i konkursen hållits; då får nämligen det mesta av likvidatorns arbete vanligtvis anses vara fullgjort.

Ersättningen för arbete är normalt begränsad till ett högsta belopp. Har arbetet med likvidationen tagit högst tio timmar ska man använda blankett nr 802 och göra de specificeringar som sägs där. Man behöver då inte lämna någon särskild arbetsredogörelse. Ersättning för nedlagt arbete betalas i dessa fall med ett belopp som motsvarar sex gånger den timkostnadsnorm som anges i DV:s brottmålstaxa i tingsrätt och hovrätt. Därutöver kan ersättning för tidsspillan och utlägg betalas.

Begärs ersättning med ett högre belopp används i stället blankett 803. Då ska också det högre beloppet särskilt motiveras och en noggrann arbetsredogörelse lämnas. I den ska särskilt markeras de moment som utgör merarbete i förhållande till normala likvidationer. Har en redovisningskonsult anlitats och begärs ersättning för det ska motiven för att anlita en sådan konsult anges.

Likvidatorn bör inrikta sig på att snabbt skaffa sig en överblick över bolagets tillgångar och skulder och inte bedriva en omfattande utredning om inte det finns anledning att tro att bolaget kan betala en sådan. Möjligheten att delfakturera bolaget ska utnyttjas.

Likvidatorn måste uppge i vilken utsträckning han har fått ersättning från bolaget eller från annat håll. Bolagsverket kan begära in ytterligare upplysningar och underlag inför sitt beslut i ersättningsfrågan. Någon möjlighet att överklaga Bolagsverkets beslut i ett ersättningsärende finns inte stadgad.

Avgång som likvidator och byte av likvidator

Om en likvidator själv begär att få avgå, och visar skäl till det, ska han entledigas. I ett sådant fall är det den som har utsett likvidatorn, dvs. Bolagsverket eller domstolen, som beslutar om entledigande. En likvidator ska entledigas av domstol om han inte är lämplig eller av annan orsak bör skiljas från uppdraget. I ett sådant fall kan ansökan göras av Bolagsverket, likvidatorn, en aktieägare eller någon annan vars rätt är beroende av likvidationen. Om ett bolag saknar likvidator, t.ex. på grund av dödsfall, kan en ny likvidator utses av Bolagsverket respektive tingsrätten.

Hänvisningar

25 kap. aktiebolagslagen

1 kap. 43-50 §§ aktiebolagsförordningen (SFS 2005:559)

Domstolsverkets regler om ersättning till likvidatorer (DVFS 1999:4)

Förordningen (2000:306) om ersättning av allmänna medel till likvidatorer

Bolagsverkets regleringsbrev

Nr 829 q, 2010-03-02